Jaa vilken jäkla historia! Igår fick jag ett spontant samtal av min rekryterare James som sa att företaget gillade mig och ville intervjua mig kl 2. Hoppsan hejsan va nervös jag blev. Det här är liksom inget jobb jag sökt eller ens tänkt på och helt plötsligt blir man headhuntad för det. Iaf!! 13.45 satt jag superförberedd och bara väntade på ett samtal, när som helst. Näääääär som heeeeelst. Jajemen, där satt jag på helspänn i över 3 timmar innan James ringde och frågade om snubben ringt än. Nope! Inte hade han det. Karlar alltså.. Det visade sig att han blivit fast i ett möte hela eftermiddan och vi skulle reschedule tills idag istället. Så jag gick hem till min mottagningslösa lägenhet och började piffa lite inför middag hos M I A. Vad händer? Jo James ringer och säger att intervjusnubben kommer ringa inom 30 minuter. Hello stress? Så jag installerade mig på den iskalla uteplatsen eftersom jag inte kan prata i telefon inomhus pga NOLL MOTTAGNING. Tror ni han ringer?? NEJ! I över en timme satt jag där ute och väntade på ett samtal som aldrig kom. Till slut fick jag nog och bestämde att såhär behandlar man inte mig så jag gick till M I A och sket i det hela.
Idag ringer James igen. Vi måste verkligen sluta träffas på detta sättet. Jaja, iaf så undrar han om mr snubbe ringt än? Jag svarar nej och han skulle kolla upp det hela och ringa mig igen. Efter ett tag ringer det hemligt nummer och som vanligt tror jag att det är James och eftersom vi nu snackat så mycket så svarar jag väldigt tjenigt och informellt. Hoppsan, då var det visst mr viktig som ringde och det var dags att bli seriös. Blir direkt bombad med frågor om varför jag sökte just det här jobbet (vilket jag egentligen inte gjort), utmaningar jag mött i mina tidigare jobb, varför just jag ska få jobbet osv. Gav nog inga världsförändrande svar men va fasen. Jag va mig själv och svarade så gott jag kunde. Kom ihåg att allt är på engelska där tempot var högt. Inte lika lätt att vara spontan och smart på engelska som på svenska alla gånger 😛 Men jag är grym för på nått sätt lyckades jag få till det. Han tyckte jag va rolig, trevlig, smart och charmig haha! Den du! Dock har jag ju ingen säljvana via telefon vilket var en nackdel. Konkurrensen var stenhård tydligen eftersom det är ett hett eftertraktat jobb så jag har egentligen inga förväntningar på att få det. Nu kommer den lilla twisten som jag nu gruvar mig något otroligt mycket för. Han sa att om nu högsta hönset också gillade mig så kommer jag till veckan få köra en pitch till dom via telefon där jag ska sälja in en av deras produkter! HEEEEELLOOOOOOO!!!! Jävlar. Jag kan ingenting om deras produkter HAHA. Blir jag anställd kommer man inledningsvis få 4 veckors utbildning så bara jag kommer såpass långt så är det ju chill. MEN NU? Nu kan jag fan ingenting om dataprogram. Det värsta är att jag hatar att inte vara bäst. Att inte vara bra och duktig. Jag har som sagt inga förväntningar på detta men jag vill inte genomföra något som jag inte är bra på. Jag vill vinna. Jag ska vinna. Jag ska vara grym på pitchen. Punkt slut.
LFB